I går kväll blev PT:n testad till sin yttersta gräns i utrymmet inuti. Vi var på IKEA. Behöver jag säga mer? Jo, det måste jag få. Alla känner väl till den berömda hyllserien Billy? Du ser den framför dig, OK? Då vet du kanske att det inte är den mest nätta möbeln, speciellt inte bokhyllan i fullängd, d.v.s. 202 cm hög. Att PT:n sväljer en sån vet vi sen innan, men att få in TVÅ stycken plus två vuxna är banne mig inte kattskit!
Jag höjer PT:n till skyarna. Bilen klarar av att vara både fräck och funktionell i ett. Det enda den månne inte klara av är att deklamera Hamlet och koka kaffe, det ena har man mer behov än av det andra. Men du förstår, bilen är så mångsidig så det hade inte förvånat mig om den hade klarat av det och den dagen Chrysler släpper en PT-version med inbyggd kaffebryggare så ska JAG köpa den första kärran som rullar av bandet!
Nåväl, jag har en underbar fru. Hon avskyr att shoppa, nämligen. Det är en fantastisk egenskap, för då vet jag att vi röjer igenom affärerna snabbast möjligast så IKEA är inga problem för mig att åka till för då vet jag att det kommer att gå snabbt. Så det gick snabbt att leta upp Billy-bokhyllorna och komma till kassan. Att expediten såg ut att vara jämngammal med Metusalem och hade lika mycket fart som en kamel ska vi inte nämna här, för det var där den mesta tiden gick åt till. När vi går ut med kärran med hyllorna på börjar min fru oroa sig för att hyllorna inte ska gå in i bilen men jag litar blint på min lilla PT. Den klarar det, sa jag. Inga problem!
Frun börjar muttra något om att ringa en av mina kompisar med van, men jag tystade snabbt ner henne genom att lattja in en hylla i bilen. Vi fick fälla passagerarsätet fram så frun fick ta plats bakom mig, och med hjälp av skohorn kom även den andra hyllan in i bilen. Och dörrarna gick till och med att stänga! Halleluja! Praise the lord!
Det var inga problem att köra hem sen, bortsett från att handen jag växlade med fick en lite lustig vinkel, och jag hade nada högersyn så frun fick sitta i baksätet och låta skallen gå som en vindsnurra åt höger. IKEA-paket är aldrig roliga att bära, det är inte kul att montera ihop – fast min fru påstår att jag är den ende hon vet som slänger sig ner på golvet och börjar montera innan jag ens har fått av mig jackan – men det är förbaskat kul att få möblerna klara!
Den dagen IKEA börjar sälja PT i paket kanske jag ska fundera lite på hur jag skulle kunna få hem ett sånt paket….
Hemkörning?
