Cecilia – Norrköping
Första gången jag såg en PT var på teve. Det var från bilsalongen i Tyskland. Jag kunde inte låta bli att då tycka att det var en gräslig bil, den såg ju inte klok ut!
När jag började se dem på gatorna kunde jag inte undgå att titta på dem. Jag bytte inställning. Så annorlunda, så banbrytande, så tidlösa, så vackra… Riktigt frälst blev jag när vi hyrde en över en helg. När vi skulle släppa den ifrån oss ville jag knappt kliva ur bilen.
Jag vill ha en Inferno Red. Först ville jag ha en mörkblå, men då sa min fästman: ”Du som är en sådan exhibitionist ska väl ha en röd bil som du syns i”. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv! Har tyvärr inte ekonomi just nu. Så jag längtar, drömmer vidare och får ”ståpäls” av att se just en sådan.
För närvarande inte ägare till en PT Cruiser. Men drömma får man.
